Monster i terapi

Jag har nu läst ut Monster i terapi av Jenny Jägerfeldt och Mats Strandberg. En bok där den efterfreudianska psykodynamiska terapin möter 1800-talets litterära skräckikoner. I form av bland andra Dr Jekyll, i sällskap av Mr. Hyde, Dorian Gray och Dr Frankenstein tillsammans med hans skapelse, här kallad för varelsen.

Boken börjar med att psykologen J är försvunnen, och efter sig har hon bland annat lämnat transkriberingar från terapisessionerna med monstren. Och utdrag från mejlkonversationer med hennes mentor P. Boken första sida är ett brev från psykologens fru till polisen, där hon berättar om försvinnandet för snart en månad sedan, och vad som finns efterlämnat.

Hela boken är uppbyggd genom dels transkriberingar av terapisessionerna, som består av dialoger mellan psykolog och patienter. Samt brev till mentorn, och psykologens egna anteckningar. Patienterna, AKA monstren tas emot i psykologens praktik. Och samtliga av dem lider av förmodade åkommor och diagnoser, som lika gärna kan appliceras på individer i dagens samhälle. Som exempelvis dissociativ identitetsstörning (Dr Jekyll), utmattningsdepression (Dr Frankenstein), narcissism och eventuellt psykopati (Dorian Gray). Det blir en spännande dynamik med motsättningar och missförstånd. Men även igenkänning, när de olika tidsepokerna möts i terapirummet.

Rent visuellt får man som läsare intryck av att man tar del av psykologens riktiga anteckningar, då det finns handskrivna anteckningar vid de transkriberade dialogerna, och en del meningar och ord är understrukna. Det förekommer även någon kaffefläck på de efterlämnade papperen.

Alla bär vi på våra monster, snarlika de utifrån definierade monstrens inre bördor. Så vad är ett monster? Och vad har hänt med psykologen J?

En bok som är väl värd att läsa. Dels för dess säregna format och innehåll. Och det även intressant att ta del av de genomarbetade terapisessionerna, som känns trovärdiga i sin analytiska förmåga. Jag läser gärna av de båda författarna.

Förutom den har jag börjat att läsa Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek av Lena Andersson.

Trevlig läsning

/Anna-Sarah och Laxå Bibliotek

Jag har börjat att läsa boken Monster i terapi av Jenny Jägerfeldt och Mats Strandberg.

Den handlar om en försvunnen psykolog. Som ej har nämnts vid namn ännu i boken. Kvarlämnat efter henne hittas anteckningar från hennes terapisessioner. Där hon har tagit emot skräcklitteraturens ikoner. Några av patienterna är bland annat Dr Jekyll, Frankensteins monster och Dorian Grey. Den första patienten man får bekanta sig med är Dr Jekyll. Stigen från en annan tid, har han motsättningar mot en kvinnlig psykolog, och tvivlar på sin egen kompetens. Jag har inte kommit längre än att ha läst några sidor om sessionerna mellan  Dr Jekyll och psykogen. Boken är främst uppbyggd genom de förvunna anteckningarna från terapisessionerna som sagt, som är transkriberade dialoger mellan psykologen och patienterna. Anteckningarna ger ett visuellt verklighetstroget intryck, genom att exempelvis vissa av sidorna är nedsölade av kaffefläckar, och en del ord är understrukna av psykologen. Återkommer med mer tankar kring boken när den är utläst. Rätt intressant hittills. Om man som jag har ett stor intresse för psykologi och psykoterapi som form, så har man nog stor behållning av boken. Eller kanske om man har ett stort intresse för litteraturhistoriens monster.

Foto: Anna-Sarah Eriksson Lefebvre

Jag har även lånat Pesten, av Albert Camus. Men har inte börjat med den än.  Jag är osäker på om jag tidigare har läst den, men jag tror inte det. Den känns som en träffsäker bok i dessa tider. Pesten har betraktas som en av existentialismens klassiker. Och är tillsammans med Främlingen Albert Camus främsta verk. Även om jag försöker att avhålla mig från läsning om epidemier, pandemier, virus och baciller. Så är väl ändå klassisk fiktiv skönlitteratur snäppet mer avkopplande, än skrollande i dagens nyheter.

Jag har även börjat lyssna på den tredje delen av Karin Smirnoffs Böcker om janakippo. Sen for jag hem heter den. 

Kanske fick ni här några idéer om böcker som ni kan läsa under veckoslutet.

Fortsatt trevlig vecka

/Anna-Sarah och Laxå Bibliotek

Hej,

Jag skulle vilja tipsa om några böcker, som jag själv har uppskattat. Men smaken är ju olika.

I helgen har jag tyvärr inte hunnit läsa så mycket. Men har fortsatt lite på uppföljningen om Lucy Barton. Flera av följande tips faller inom feelgoodgenren, lite läsning för att muntra upp vardagen. Flera av dem med djup dock. 

Dagarna med farmor av Frédérique Deghelt.

Vad ser du nu av Cilla Naumann. Jag har även tipsat om den i Vårt Laxå

Emma Hambergs Rosengäddaserie, som är en serie om fyra böcker, där Rosengädda Nästa är den första boken. Jag har även tipsat i Vårt Laxå om dessa böcker.

Serien om fyra böcker om Emma av Camilla Davidsson, som börjar med Under vintergatans alla stjärnor. Jag har även tipsat i Vårt Laxå om dessa böcker.

Ett hem att dö för av Lina Arvidsson läste jag nyligen. Den föll inom deckarkategorin, och jag hade i princip aldrig läst en deckare tidigare vad jag vet. Men denna var verkligen bra. Gick inte att lägga ifrån sig.

Om du vill av Helle Helle.

Bränn alla mina brev av Alex Schulman. Detta var en bok som inte helt föll mig i smaken faktiskt. Bara delvis. Däremot är språket underbart att läsa. 

En sommar i Brighton och Snöfall över Strandcaféet av Lucy Diamond.

Sommar vid Sommen och Vinter vid Sommen av Camilla Dahlson.

Följande böcker av Therese Bohman; Den andra kvinnan, Aftonland och Den drunknade. Den drunknade har jag tidigare tipsat om i Vårt Laxå. Jag hoppas att Therese Bohman snart ger ut fler böcker.

Foto: Anna-Sarah Eriksson Lefebvre

Det lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan. Det finns nu även en uppföljning som heter Den lilla bokhandeln i hamnen. 

Trevlig vecka önskas!

/Anna-Sarah och Laxå Bibliotek

Boktips

Den andra boken som jag läste mig igenom under föregående helg är En modern familj av Helga Flatland. Där får man följa en kärnfamilj, och dess splittring till en modern familj?

Romanen tar avstamp i en resa till Italien där hela familjen samlas. Det är även där föräldrarna som är kring 70 år, berättar att de ska skiljas. Efter 40 års äktenskap. Vilket försätter hela familjens dynamik i gungning. Föräldrarna, och deras äktenskap har varit navet, och utgångspunkten för barnens relationer och liv. De tre barnen, som nu är vuxna och en med egna barn tar detta som ett hårt slag mot deras egna liv och val. Och hela romanen bygger sedan på hur de vuxna barnen, och familjen hanterar skilsmässan. Liv, den äldsta av barnen har en egen traditionell familj med man och två barn, inte helt olikt hennes föräldrar. När föräldrarna går isär, börjar hon att ifrågasätta hela hennes liv som bygger på föräldrarnas äktenskap. Och går in i en depression. Mellanbarnet Ellen kämpar med att få barn, och har svårt med att acceptera föräldrarnas val. Det yngsta barnet, sonen Håkon har en mycket nära relation med föräldrarna, och lider i det tysta. På ytan delar han med sig om teorier kring att äktenskapet som institution aldrig fungerar, och hyllar den fria kärleken. Och föräldrarna försöker finna sig till rätta med ett liv på varsitt håll. Vad är det som gör en familj? Vad bygger ens identitet och livsval på? En roman, som jag hade svårt att lägga ifrån mig, och som gör att man tänker till kring bland annat livsval, och vad de grundar sig på. Romanen är uppbyggd genom att berättas genom de tre barnens perspektiv. Detta gör att relationer avtecknas, och karaktärer framträder på ett naturligt sätt genom boken. Även om det inte framkom väldigt många nya inslag i romanen, gav den ändå en igenkänningsfaktor kring familjekonstellationer. 

Foto: Anna-Sarah Eriksson Lefebvre

En annan bok som jag delvis har tagit mig igenom är Hausfrau av poeten Jill Alexander Essbaum. Den har inte varit lika lätt som föregående böcker att sig igenom. Men det kan vara en smaksak. Boken handlar om amerikanska Anne som bor i Schweiz tillsammans med maken Bruno och tre barn. Ett av barnen är troligen resultatet av en otrohetsaffär. Och det är även vad romanen handlar om. Annes utsvävande sexuella liv, med en rad affärer. Med de utomäktenskapliga relationerna försöker Anne att fylla den tomhet som fyller henne. Det är svårt att fatta tycke för huvudpersonen, då hon till synes gör felval efter felval. Men det är antagligen ett medvetet författargrepp. Hon gestaltas som närmast apatiskt och passiv, och har fastnat i en egenutnämnd offerroll. Möten med den jungianske psykologen ger inga framsteg, och är även de till synes utsiktslösa och tomma. Språket är ganska sakligt och känslolöst uttryckt. Det varvas existentiella tankar, och sexuellt explicita avsnitt. Anne känner sig malplacerad i Schweiz, men hon känner sig egentligen malplacerad överallt. Det här är ingen bok som jag lätt tog mig igenom, och jag har egentligen inte helt fastnat för den. Men ändå så pass att jag har fortsatt att läsa romanen. Utan att avslöja för mycket, tar slutet en oväntad vändning. Som synonymt med Annes leverne, väntar en katastrofal händelse. Nästan symboliskt som ett resultat av hennes handlingar. Annes möten med de olika männen, och hennes tvångsmässiga behov av sex, återges neutralt. Men författarens ståndpunkt om det moraliskt förkastliga i detta, skiner igenom i texten. 

Foto: Anna-Sarah Eriksson Lefebvre

Trevlig helg och läsning!

/Anna-Sarah och Laxå Bibliotek

Boktips

Nu var det ett tag sedan igen som vi skrev något här på biblioteksbloggen, efter lite frånvaro i sjukdom och så vidare.

Men jag har faktiskt en del boktips att komma med, sedan det sista inlägget här på bloggen.
Under helgen har jag läst ut två böcker som var lätta att ta sig igenom. Riktiga sträckläsarböcker enligt mig själv i alla fall, som jag vill tipsa om.

Den första boken som jag tänkte tipsa om, som jag läste i helgen är Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout. Det är en lite kortare roman som handlar om Lucy Barton, som under flera veckor befinner sig på sjukhus efter en blindtarmsoperation med komplikationer, i form av en oidentifierad infektion. Medan hon ligger på behandling med penicillinsprutor och dropp, får hon besök av hennes mamma, som hon inte har träffat på flera år. Samtalen dem emellan är på ytan trevliga och trevande, men under ytan vibrerar det av outtalade händelser, minnen och känslor. Mötet startar även en våg av minnen hos Lucy Barton. Minnen som härleder till den fattiga uppväxten, om drömmarna, majsfälten och den ständiga hungern. Och hur hon sedan tog sig till New York, där hon blev författare och bildade en familj. En roman om familjehemligheter, relationer, klasstillhörighet. Saker som inte blev som man har tänkt sig, och saker som blev som man har tänkt sig. Hur barndomen utgör arenan för det kommande vuxenlivet, men aldrig lämnar den vuxne ifred. Boken och Lucy Bartons minnesfragment roterar kring något oidentifierat mörkt. Familjehemligheten som aldrig nämns vid namn. Inte beskrivs explicit. Som man som läsare bara anar. Kan det vara så att det, det onämnbara. Som faktiskt explicit benämns med just ordet det i boken har förekommit mellan raderna, men att man som läsare har missat. Därför har man en önskan om att läsa om boken. Elisabeth Strout använder ett språk som håller sig osentimentalt sakligt. Men mycket känslor vibrerar ändå i det torra språkbruket. En bok som är väl värd att läsa.

Foto: Anna-Sarah Eriksson Lefebvre

Det finns även en fortsättning om Lucy Barton, där hon återvänder till hemstaden. Den heter Vad som helst är möjligt. Jag har nu lånat den, och återkommer med tankar.

En annan bok som jag sträckläste en av föregående helger, och som är relativt nyutgiven är Terapeuten av Helen Flood. Det är även hennes debutroman, och betecknas som en spänningsroman. Och jag kan verkligen rekommendera den. Helene Flood är en norsk författare och psykolog. Romanens huvudperson Sara, är även hon en ung psykolog som driver en praktik i anslutning till hennes och makens hus. En dag försvinner maken när han är på väg till fjällen för att träffa några vänner. Samtidigt som maken är försvunnen, börjar deras hem att likna en brottsplats. Besök av poliser och polisbilar, saker som flyttar på sig. Och vad, eller vem är det, som Sara hör om nätterna?
Trots allt som pågår försöker Sara ändå att bibehålla någon form av patientkontakt för de få patienter som hon har. Berättelsen är uppbyggd kring Sara, och hennes relationer, tankar och känslor med avstamp i denna händelse. En suggestiv spänningsroman, där relationer och skeenden nystas upp och träder fram, allt eftersom berättelsen fortskrider. Saker är inte alltid vad de tycks vara.
Psykologiska skildringar av karaktärerna ger djup åt dem, och personbeskrivningarna görs främst genom handlingar och konversationer. Tempot i boken är långsamt, vilket jag personligen uppskattar.

Foto: Anna-Sarah Eriksson Lefebvre

Annars har jag fortfarande en del böcker som väntar på läsning. Som ligger i högar på golvet bredvid sängen, och i en hög på en stol. Kanske får någon inspiration till läsning;

Karl Ove Knausgård - Min Kamp del I - hittade i pocketformat för tio kronor.
Karl Ove Knausgård- så mycket längtan på så lite yta. Boken handlar om Edvard Munch bilder.
Virginia Wolf - Författarlivet
Sofi Oksanen - Stalins kossor - har tänkt läsa Sofi Oksanen i flera år, men det har inte blivit av. Än.
Caroline Hainer - Åsneprinsen. Har läst en tidigare bok av Hainer, som jag tog mig igenom inom loppet av ett par timmar. Det är ett bra betyg.
Nina George - Lilla Bistron i Bretagne - kanske jag redan har skrivit om? En bok som jag har börjat på, men som jag inte har läst ut än.

/Anna-Sarah och Laxå Bibliotek